Som en del av vårt fågeltema bokade vi ett besök på vår närmsta strutsgård, Marsjö gård. Vi började med att bli bjudna på fantastiskt god, hemlagad Wallenbergare med potatismos, lingon och ärtor. Det som skiljde de här Wallenbergarna från de traditionella var att de var gjorda på strutsfärs istället för kalvfärs. Även marängerna till efterrätt kom från strutsägg. 

 

Utöver fågeltemat kan jag också känna att det är bra att som barn få prova på samhällets olika spelregler, tex genom att gå på restaurang. Nu hade jag nog känt att det vore väl djärvt att ta med vår barngrupp på sju barn in på en fin kvällsrestaurang med gäster, även om jag och Karl gärna tar med våra egna ibland. Men idag hade vi abonnerat restaurangen så det blev lite mer avslappnat. Jag tyckte i alla fall att både stora och små skötte sig exemplariskt och menyn verkar ha gått ner i alla små magar!

 

Att äta en maträtt gjord på djuren som betar precis utanför restaurangen bjöd helt klart in till intressanta diskusioner om köttätande, etik, livsvillkor med mera. Vi äter mestadels vegetariskt hemma och Karl är strikt vegetarian (och fick därför rödbetsbiffar idag istället för strutsen). Lovisa tog det som helt självklart att det gick att äta strutsarna vi träffade och verkade inte alls berörd. Jag tror lite att hennes lättsamhet över ämnet gjorde att det kändes ännu konstigare att äta strutsen. Vi får spinna vidare på det här om vad vi äter och varför!